Jag kommer aldrig kunna se dig på samma sätt igen.
Vi började samma klass i sjuan. Du kom från en skola, och jag kom från en annan. Senare insåg jag, men resten av tjejerna i klassen, att du lätt var snyggast, hade härligast personlighet och bäst musiksmak, men innan dess var det din kompis jag kollade in större delen av tiden, och blev otroligt nervös när han en gång satte sig bredvid mig.
Vi lärde känna varandra genom msn, tror jag. Vi konektade. Min musiksmak hörde ihop med din, och det var just musiken vi pratade om, och sedan började det i skolan också. Du hade din iPod och ena hörluren medan jag hade den andra. Det kändes bra att vara såpass nära dig, men blickarna från tjejerna var inte lika härliga.
Det var runt ett år sedan detta hände, om inte mer, därför vet jag inte om första gången vi var med varandra efter skolan innan eller efter vi hade legat och smsat i flera timmar medan du låg i din säng och jag låg i min, och vi samtidigt kollade på Star Wars. Tillslut ringde du mig, helt oväntat och berättade det jag i ett av smsen påstod att jag inte fattade. Sedan lade du på, och vi fortsatte smsa filmen ut.
När vi var med varandra efter skolan gav du mig mest uppmärksamhet. En tjej påstod det, och jag märkte det också, men en annan tjej som var med som gillade dig sa att hon inte hade märkt något alls. Vad skulle jag säga? Vad skulle jag tycka?
När jag insåg att jag tyckte om dig, lite mer än än vän hade du förändrats. Du bar annorlunda kläder, hade ökat självförtroende och en fjortis till flickvän. Vi var fortfarande vänner, men jag visste att ingenting kunde bli som förr.
När vi var med varandra efter skolan gav du mig mest uppmärksamhet. En tjej påstod det, och jag märkte det också, men en annan tjej som var med som gillade dig sa att hon inte hade märkt något alls. Vad skulle jag säga? Vad skulle jag tycka?
När jag insåg att jag tyckte om dig, lite mer än än vän hade du förändrats. Du bar annorlunda kläder, hade ökat självförtroende och en fjortis till flickvän. Vi var fortfarande vänner, men jag visste att ingenting kunde bli som förr.
Kommentarer
Trackback