But maybe everything that dies someday comes back
Overall så har det varit en bra dag. Det känns drygt att alla i min klass sitter och spelar kort varje rast. Det är nästan så att jag känner mig tvingad till att vara med. Det är det alternativet eller att sitta ensam och stirra in i en vägg.
Det kändes otroligt bra på musiken. Lärde mig spela "The Final Countdown" på bas, och spelade den sedan tillsammans med by best friends boyfriend; han spelade keyboard. Musikläraren sa flera gånger att jag var riktigt bra på bas, och det gjorde mig så jäva glad för att:
1, det är så sjukt jävla kul att spela det. Det är ju grunden till all rockmusik (vilket betyder allt å musikens vägar jag älskar)
2, det är inte mitt huvudinstrument; det är gitarr.
På vägen hem gick jag med en gammal klasskompis som jag inte pratat ensam med på x antal år, och det var sjukt kul. Han har grym humor och vi kom bra överens. När vi kom till stället där vi vanligtvis brukade säga hejdå (tillsammans med min tjejkompis som är betydligt bättre kompis med honom) fortsatte han istället gå den vägen jag brukar gå för att fortsätta våran lilla konversation. Haha, det gillade jag.
1, det är så sjukt jävla kul att spela det. Det är ju grunden till all rockmusik (vilket betyder allt å musikens vägar jag älskar)
2, det är inte mitt huvudinstrument; det är gitarr.
På vägen hem gick jag med en gammal klasskompis som jag inte pratat ensam med på x antal år, och det var sjukt kul. Han har grym humor och vi kom bra överens. När vi kom till stället där vi vanligtvis brukade säga hejdå (tillsammans med min tjejkompis som är betydligt bättre kompis med honom) fortsatte han istället gå den vägen jag brukar gå för att fortsätta våran lilla konversation. Haha, det gillade jag.
Kommentarer
Trackback
